Fråga: Vi köpte nyligen sommarstuga utanför Hammenhög här i Skåne. Tomten består av rätt mycket gräsmatta. Eftersom det kan gå några veckor mellan besöken vill vi gärna ta bort en del av gräsmattan och ersätta den med något som inte kräver så mycket underhåll (klippning). Kan man ha någon sorts blomsteräng? Kanske ett grusområde där man kan ha en sitt-/grillplats?

Per Johansson

Svar: Hej Per! Beroende på vad ni vill använda ytan till finns olika förslag. Marktäckare för betraktelse eller ska det kunna trampas på den? Äng, singel…

Marktäckare: Det finns en del marktäckare man kan ha istället för gräs dock är inget helt skötselfritt. Men du slipper klippa gräset och istället rensa lite ogräs när ni väl är där.

Marktäckare av flocknäva skapar en yta med en tålig perenn och ger en grön och blommande miljö men det blir ingen yta man kan gå på.

Marktäckare som du kan gå på är till exempel timjan (Thymus polytrichus), eller Trampnarv (Sagina subulata).

Trampnarv är en mossliknande växt som mår bra av att trampas på. Den blir några centimeter hög och tål torka men även skugga.

Timjan är vintergrön och tål också sol och ger en härlig doft när du går på den.

Ängsyta: En blommande ängsyta är underbar både för betraktaren, användbar och ett stort plus för den biologiska mångfalden.

Ängsytan kan vara flexibel genom att du klipper gångar i den och på så sätt skapar sittytor där det passar. Du får med dig härliga klippta blommor och lockar dit fjärilar.

Platsen bör vara solig och jorden inte för näringsrik.

Singelyta: En singelyta kräver även den ogräsrens. Frön sprider sig i vinden. Det är i och för sig lättskött med ogräsättika och allmän rensning då och då.

Fördelen är en användbar torr yta med härligt knaster när man går på den.

Beroende på vilket utryck du vill ha på din tomt finns det olika sätt att ersätta gräsmattan. Kanske kan ett nästa steg vara att kontakta en trädgårdsdesigner eller landskapsarkitekt för att skissa fram en formgivning.

Lycka til!

Vad har du för förhållande till dina grannar? Kanske grillar ni gemensamt, piper över titt som tätt och har varandras barn springande hos er som en stor kollektivfamilj. Eller svär du i tysthet över att den ene drar igång högtryckstvätt och den andre gräsklippare i samma sekund som ni slår er ner på terrassen med ett glas vin på lördagskvällen?

Det är ett intrikat samspel som pågår där mellan villahäckarna. Visst får man låna saker, men inte för mycket. Och klart det är trevligt med en pratstund, men gränslös nyfikenhet känns besvärande.

Porträtt av irriterande grannar finns det gott om: Ove Sundbergs sjukliga snålhet som får honom att bryta alla sociala koder i ”Solsidan”, så väl som Ned Flanders präktiga och gudfruktiga karaktär jämte sin motsats Homer Simpson i ”The Simpsons”.

För oss lägenhetsinnehavare är ju grannsituationen en annan. Rent fysiskt är vi nära, men ändå märkligt anonyma. Vi får väva ihop någon sorts fantombild baserad på slarvig dörrskylt, utställda sopor eller en trasig persienn. Tillverkar de en zombie eller har 18 inneboende svanar? Är de bara tysta och luktfria finns det ju ingen möjlighet att veta.

Annat är det med huset mittemot. Här finns stoff för fantasifulla gissningslekar: otrohet i kollektiv, lättklätt tv-tittande, rökning av otillåtna substanser och uppslitande bråk. Och mitt fönster ut är någon annans möjlighet att kolla in. Kanske undrar de varför två vuxna människor dansar runt med stora steg och håller för näsan? Tvååriga dottern syns ju inte och det hörs inte att vi har ”En elefant balanserade” på högsta volym.

Alla som gått förbi de vackra och pittoreska gathusen på Gamla Väster i Malmö och undrat hur det ser ut där, och vem som är den lyckliga innehavaren av ett sådant, kan stilla en del av sin nyfikenhet i det här numret av Hemma. Vi kikar in hos Annina Hohenthal som bit för bit skapat ett hus fullt med patina och sinnesro. Hon räds inte stora renoveringar heller – eller vad sägs om att skapa ett lantkök av ett före detta soprum? Inspirerande, minst sagt!

Trevlig söndag!

Fråga: Vi bor i en villa från 1970-talet och det är ganska små fönster och lågt i tak. Jag är van vid lite mer takhöjd från lägenheten jag bodde i förut så det känns aningens trångt nu. Och rummen är ganska små. Jag tänkte höra om ni har några tips för att få det att kännas mer öppet och luftigt? Färgskala, möblering? Vi har funderat på att öppna upp mellan rummen och ta bort några väggar, är det en bra idé?

Tacksam för tips!

Marie Andersson, Trelleborg

Svar: Det finns många sätt man kan få mindre rum att kännas större. Här presenterar vi några små och stora åtgärder för att få rummen mer öppna och luftiga. Lycka till!

Antingen är jag ett orakel, som borde lämna tidningsbranschen för att istället resa jorden runt och slå folk med häpnad med mina trendprofetior. Eller så har jag blivit utsatt för subliminal påverkan. Det första alternativet låter helt klart mest angenämt: komma insusande på ett galleri införd gigantiska glasögon och skyhöga klackar, svepa ett glas champagne och därefter uttala den nya trenden: Bohemisk lyx. Naket trä. Mättade färger. Sayonara!

Troligtvis är det dock så att alternativ två ligger närmare sanningen. För hur kan det annars vara så att varje gång jag tycker mig ha kommit på något coolt och annorlunda i inredningsväg, så dyker det genast upp på en blogg, i ett hemma hos-reportage eller, för all del, i en stajlad bostadsannons? Redan innan jag hunnit uttala ”fårskinnsfäll” eller ”indianpärlor”.

Hjärnan registrerar ständigt mängder av sinnesintryck som vi aldrig blir medvetna om. Någonstans startar en trend, den börjar synas här och var, lite, lite i taget – och hjärnan registrerar detta. Jag, hjärnans gamla klumpiga kropp som lufsar runt och äter potatismos, låser upp cykeln och annat vardagligt, tar inte åt mig av guldkornen som blixtrar förbi. Förrän det är för sent.

Eller, inte för sent, bara inte tillräckligt tidigt för att inse att de där billiga prylarna folk fnyser åt på loppisen, kan bli de nya stjärnorna på trendhimlen om några år. Och det är nog fler än jag som svär i tysthet över bortskänkta bumlinglampor och ratade stringhyllor.

Inredningstrenderna avlöser varandra och många siar om framtiden. Vad ska man egentligen satsa på – det är ju omöjligt att byta bohag vart tredje år? Kanske är det dags att söka formmässig beständighet som motvikt till allt slit och släng. Där har vi det: Stugan på landet som inredningsförebild. Där härskar det handgjorda, funktionella och så gott som tidlösa. Kolla in våra inspirationstips här intill, kanske har du ett gäng prylar på vinden som bara väntar på att få kärlek och bli satta i finrummet igen?

Fråga: Hej! Vi bor i ett område byggt 2007 och har världens mest oinspirerade trädgård, den har full insyn och är för ”ren”. Hur gör jag för att snabbt få upp insynsskydd och lite lummighet? Skulle vilja ha tips på rabatt med blommor.

Vi bor i Bunkeflostrand och trädgården är i sydöst.

Tackar så mycket på förhand.

Anna Mårtensson, Bunkeflostrand

Svar: Hej! I ett nybyggt område saknas ofta lummigheten som kan tas för given i ett äldre område. Dessutom brukar den skånska lerjordens struktur vara totalförstörd efter nybyggnation, vilket gör växternas etablering långsam och ibland hindrar den helt. Därför bör ni först och främst satsa på att förbättra jorden. Råden till er blir generella, eftersom jag vet så lite om hur det ser ut hos er och vilka trädgårdspersoner ni är.

Ni vill ha insynsskydd; för att hindra insyn i höjd med gående eller för högre våningar i intilliggande bebyggelse? Eller är det för att få en mer privat känsla på tomten? Oavsett höjd på häck, staket eller plank, kan gränsdragningen i sig göra att insynen känns mindre störande.

Häckplantor finns att köpa i alla höjder, det är en smak- och kostnadsfråga vad valet blir. Det gäller även träd, som med åren kan utgöra insynsskydd på höjden.

En pergola med klätterväxter nära huset är ett sätt att snabbt få insynsskydd på den mest privata delen av tomten.

Valet av växter till en rabatt hänger på rabattens storlek och vilka typer av färger och växter ni tycker om. Utbudet är enormt.

I ert fall föreslår jag att ni tar hjälp med att ta fram en plan för stommen i er trädgård. Det brukar löna sig på sikt.

Aldrig ser ens möbler så torftiga ut som när man flyttar. Där står de, med skavankerna exponerade, på rad i det starka utomhusljuset vid flyttbilen, och skäms. Stönande flytthjälp gnisslar tänder och undrar varför i hela hela friden de ska knäcka ryggen över sådan maläten bråte. Man själv tvivlar ju också. Inget ser ut att vara värt att spara när det stuvas in i hissar eller knuffas in i släp, i synnerhet inte otympligt arvegods.

Annat är det när de fogas samman till en helhet. Ett hem med historier att berätta är fantastiskt. Som liten tyckte jag det var otroligt spännande att besöka min fasters bohemiska paradvåning i Göteborg. Där fanns mattor och skulpturer från Peru, konstiga snäckor och djupa garderober med frasande kläder. Allt som vårt Ikeabaserade hem inte erbjöd.

Jag är fortfarande väldigt svag för den här känslan av äventyrsresande i inredning. Jag skulle kanske inte använda ordet magi, men ting kan definitivt bära på en laddning, om så bara ett positivt minne från en resa – eller en person. Det gäller att känna av det när man tvivlar över gammalt jox. Och helst kunna förmedla det när ens partner undrar varför man ska behålla ett askfat format som en fisk fast ingen man känner röker.

Mina egna halvbittra erfarenheter säger att det är väldigt svårt att få till den där rätta känslan av upptäcktsresande. Det funkar inte att stapla prylar och möbler huller om buller på varje kvadratcentimeter, så mycket vet jag.

Därför är det extra kul att få visa Mia Svenssons spektakulärt inredda lägenhet i Hemma. Det ser inte stajlat ut hos henne, åtminstone inte så som vi är vana att se modern inredning, med vita väggar, rena ytor och raka linjer. Hon har inte köpt ett färdigt koncept för tiotusentals kronor – snarare raka motsatsen. Men det finns en tanke bakom allt. Minnen och berättelser ger tingen nya dimensioner. Som skåpet från Baltiska utställningen 1914: ”Min farmors pappa var en av dem som besökte utställningen. Han bodde i Svalöv och det var den enda gången som han kom till Malmö. Han kanske var en av dem som tittade på det”, funderar Mia Svensson.

En sådan inställning är så långt ifrån ovarsamt slit och släng man kan komma. Konsumtionshetsens mardröm kanske, men en injektion av fantasi att inspireras av.

Vem vet, kliver man riktigt långt in i hennes garderob, kanske man kommer ut i Landet Narnia?

Trevlig läsning!

Fråga: Vi har kollat på hus ett bra tag nu och på mäklarsidorna brukar det stå en driftskostnad per år. Det kan skilja ganska mycket mellan olika hus. Vad är det som ingår i driftskostnader? Och hur kan man sänka driftskostnaderna, till exempel el och uppvärmning som ju verkar vara stora kostnader?

Tacksam för tips!

Sara Johansson

Svar: Hej Sara! I begreppet driftskostnader avseende fastigheter som villor, radhus och liknande, ingår vanligtvis alla kostnader för uppvärmning, hushållsel, vatten/avlopp, sotning, väg- och samfällighetsavgifter, renhållning (sophämtning) samt försäkring av fastigheten.

Vissa av dessa avgifter kan du själv vara med och påverka och andra är mer fast satta. Det är bra att göra en ordenlig genomsyn av kostnaderna exempelvis på olika försäkringar. Många gånger kan där finnas kostnader som du kan minska. Givetvis ska du ju ändå se till att ha ett fullgott försäkringsskydd.

Om du är spekulant på en fastighet rekommenderar jag dig att be mäklaren specificera alla driftskostnader. Fråga även om hur många personer som finns i hushållet för att få ett jämförligt värde. En ensamboende har oftast betydligt lägre driftskostnader jämfört med en barnfamilj i samma hus.

Precis som du själv skriver utgör uppvärmningen en stor del av kostnaderna som går under begreppet driftskostnader. Kostnaderna för de olika uppvärmningssätten varierar. För att få information om de olika uppvärmningssätten kan du gå in och läsa på Malmö Stads hemsida om energirådgivning för villor och småhus. Informationen hittar du på www.malmo.se/Medborgare/ och sen vidare på Miljö och hållbarhet – Bostad och närmiljö under fliken Energirådgivning väljer du Villor och småhus.

Är du Malmöbo och vill ha mer information och rådgivning kan du kontakta Malmö Stads energi- och klimatrådgivning: 040-343450 alternativ via e-post energi@malmo.se

Bor du i annan kommun än Malmö och önskar energi- och klimatrådgivning, så kan du finna energi- och klimatrådgivare på energiradgivarna-i-skane.nu eller energimyndigheten.se.

De ligger där och pockar på uppmärksamhet, husdrömmarna. Varje sommar får de nytt liv, när längtan efter prunkande trädgårdar och grillkvällar på stora trädäck blir starkare i takt med att vädret blir varmare och kvällarna ljusare. Efter den här härliga sommaren är de starkare än någonsin.

Tjusningen, och förbannelsen, med drömmar är att det inte finns någon ände på dem. När man sitter där och klickar på Hemnet, så upptäcker man plötsligt att man får ju många fler träffar om man bara höjer prisspannet lite, kanske en miljon, två eller flera. Ju bättre träffar man får, desto större blir drömmarna. Varför ska jag nöja mig med tre sovrum, när jag kan få sju? Det är ju himla praktiskt om man får besök eller så. Och är inte jag värd kakelugnar i varje rum?

Den till en början sansade fantasin om ett trevligt hus med en mysig trädgård, kanske med ett äppelträd eller så, har plötsligt förvandlats till drömmar om herrgårdsliknande hus med parkträdgårdar. Trädäck i all ära, men vad är det för fel på att lägga till ett lusthus, en pergola och ett orangeri?

När plånboken inte kommer i närheten av att matcha de klickivriga fingrarna, får man till slut kliva av det framrusande tåget innan fartblindheten tagit över helt. Nu lägger jag Hemnetförbud på mig själv ett slag och djupandas lite. Under tiden hämtar jag inspiration av andras fantastiska hem istället, som av Sandra Taubermans. Med en beundransvärd målmedvetenhet, fyndnäsa och renoveringsvana har hon skapat ett hem jag gärna hade flyttat in i vilken dag som helst.

Fråga: Jag har ett trumpetträd från Thailand som blommat fantastiskt. När och hur beskär man det? Kan man fröså det eller ta stickling?

Jag har dessutom sex cm höga plantor av frukten GAC samt av tamarindträdet. Hur sköts dessa?

Bo

Svar: Trumpetträd eller katalpa (Catalpa bignonioides) har trumpetformade blommor, därav namnet. Trädet kan bli 15 meter, kan odlas på friland i Sverige i zon 1. Det får sina blad sent på våren, man kan lätt tro att trädet inte överlevt vintern.

Beskär trädet genom att ta bort döda och felriktade grenar under tidig vår innan lövsprickningen. Använd en skarpslipad sekatör eller grensåg. Förökning sker lämpligast med sticklingar, dessa tas från grenar som inte är vedartade. Sticklingarna kan sättas direkt i såjord och krukorna får inte torka ut.

Gac, eller mönjegurka (Momordica cochinchinensis) som den också kallas, blir en kraftigt förvedad lian. Tamarind (Tamarindus indica) kan bli ett träd på 15 meter. Både mönjegurka och tamarind kan planteras i krukor som kan stå utomhus under sommaren. De får inte torka ut och gödning bör tillsättas regelbundet. Under vintertid ska växterna ej stå utomhus utan i ljust kallväxthus eller uterum, temperatur cirka tio grader. Vattning ska ske sparsamt.

Fråga: Afrikas blå lilja, vit – hur får man den att blomma? På vintern står den frostfritt och ljust och den får lite vatten då. På sommaren står den i kruka med förmiddagssol. Tacksam för blomningstips!

Ingrid Cullin

Svar: Afrikas blå lilja (Agapanthus praecox) får mycket vackra blå, ljusblå eller vita blommor och är populär att odla i kruka i Sverige. Den kan med fördel stå ute i kruka på sommaren på en ljus och solig plats. Under sommaren kan gödning tillsättas varannan vecka, förslagsvis fullgödsel NPK mikronäring, flytande eller som korn. Nässelvatten är inte tillräckligt. Vattna rejält men låt torka upp mellan vattningarna.

En planta kan stå kvar i samma kruka i flera år då rötterna bör stå trångt och ej störas genom årliga omplanteringar. Omplantering sker på våren när rotsystemet gott och väl fyller hela krukan. Dela rötterna med hjälp av en skarp kniv och lite styrka. Omplantera i två nya krukor.

Afrikas blå lilja tål inte frost, under vintertid ska plantan stå frostfritt men svalt i ett ljust kallväxthus eller uterum där temperaturen är 5–10 grader. Vattna sparsamt och gödsla inte.

Alla färgvarianter har samma skötselkrav.

Ibland glömmer jag att jag är en rastlös själ med ett stort behov av sociala kontakter och att det hela tiden ”händer något”. Istället drömmer jag mig bort till en alternativ tillvaro. Till ett liv där jag och min familj bor på landet, helst i ett skogsbryn med en liten badsjö precis intill. Kanske finns det några åkerlappar och en och en annan kohage i omgivningen och vår enorma tomt rymmer förstås både stora trädgårdsland och knotiga fruktträd.

Här ska jag leva med jord under naglarna, rosor på kinden och solsken i blick. Här ska jag bli ett med naturen, bruka jorden och ha Bondepraktikan som rättesnöre istället för smartphonens digitala kalender. Jag ska kunna peka ut väderstrecken utan mobilens gps-funktion, identifiera djurspillning och slänga upp ett fullgott vindskydd utan verktyg. En sympatisk blandning mellan en händig McGyver, en eftertänksam Dalai Lama och en frejdig Skogsmulle, helt enkelt.

Istället för att äta flottig hämtmat direkt ur pappersförpackningen framför någon tv-serie, för att sedan varva ner med att irriterat slösurfa på diverse sociala medier, ska jag äta hemlagade långkok på egenodlade grönsaker, läsa goda böcker i skenet av ett ensamt stearinljus och kanske brodera bonader med visdomsord. Soundtracket till mitt liv ska vara fågelsång och vindsus istället för trafikbuller och pipande telefoner. Jag själv ska förstås vara redig och rejäl och med ett inneboende lugn, som jag tänker mig att man får om man bor i ett skogsbryn.

Ja, det är tydligen inte till en plats jag ska flytta, utan till ett helt nytt liv. En idé som förstås rimmar illa med att jag trivs rätt bra nu, att jag gillar att ha mina vänner på cykelavstånd, att kunna ta en spontan afterwork eller enkelt kunna handla ett paket mjölk vid halv elva på kvällen.

Det bästa vore förstås om man kunde äta kakan och ha den kvar. Någon som har lyckats med det är Maria Svemark. Hon kombinerar ett hektiskt storstadsliv (och nu pratar vi alltså om 24-miljonersstaden Shanghai och inte Malmö) med det totala lugnet i en stuga i den mellanskånska skogen. Det bästa av två världar.